Just idag är jag stark

Just idag mår jag bra

Jag förs framåt av kraftiga vindar

Just idag är jag stark

Just idag mår jag bra

jag har tron på mig själv på min sida

Jag ser framåt mot härliga tider.

Jag är trygg. Jag har ett fantastiskt jobb. Jag har en ekonomi som är tillräcklig att försörja vår familj på. Jag har världens finaste barn. Jag har avundsvärda vänner. jag har nära till skratt. Jag har sol i mitt liv - även under molniga dagar.

När kaoset är som värst, när rädslan är störst så handlar livet bara om att klara nuet och planera för en befriad framtid.

Nu är kaoset är för längesedan över. Befrielsen har kommit. Även om det tog lång tid innan jag vågade tro på det. 

Nu består även mitt liv av bagateller. Jag kan promenera förbi alla soliga uteserveringar på väg från jobbet och avundas alla som sitter där istället för att hämta på dagis. Jag kan reta mig på att jag itne hinner handla planerat, plocka, röja och tvätta i takten jag önskar. Jag kan reta mig på motvind när jag cyklar. Underbara härliga bagateller i livet.

Det känns så skönt att vara normal igen. Det känns så skönt att få vara jag.

Mitt liv är bra! Jättebra till och med.

Vår forna fiende är inte längre något hot mot oss. Vi har t.o.m en relativt god kontakt. Så god man nu kan ha.. Men kvar finns inga hårda ord, inga dömanden, inga hot. Vi kan prata lugnt och sansat i telefonen kring saker som rör barnen och vi kan t.o.m skratta.

För det som så många glömmer, det är att mannen vi gifte oss med finns någonstans där in i. Vi hade ett förflutet före helvetet startade. DEN mannen kan jag ha en sporadisk kontakt med - för barnens skull. För barnen är lyckligt ovetande om allt som hänt. För dem är pappa bara pappa. Och det tycker jag är perfekt. Jag kan själv styra när jag vill svara när han ringer. jag behöver inte längre vara rädd.

Han lever numera, efter avtjänat straff och åtskilliga timmars gruppterapi för grova kvinnofridskränkare, i en relation som verkar vara (så gott som) normal. Det förekommer i alla fall inget psykiskt eller fysiskt våld.

Jag är inte ute efter hämnd. Jag tror nämligen inte på öga för öga, tand för tand. Jag tror heller inte på att vända kinden till. Men jag tror på att bearbeta, bearbeta, bearbeta, våga vägra bitterhet, fred och samtal. Fred på jorden eller i vår närhet får vi aldrig genom hämnd.

Visst kan jag fortfarande bli rasande på min fd man för allt han förstört hos mig och för mig. Och jag kan fortfarande och plötsligt och oväntat uppleva gamla rädslor. Men jag kan också med ett leende och utan bitterhet se tillbaka på åren innan. Då när han fortfarande var han, jag var jag och vi var vi.

Så många nästan kräver ilska, bitterhet, hämnd och hat ifrån oss. Jag säger tvärtom. Är vi inte fantastiska som istället står över det och visar att vi fanimig är bättre?

MEN, vi kommer aldrig att förlåta dem.

Mina sympatier går till de kvinnor som av

skräck inte klarar av att motstå sina partners garantier om evig lycka, baara han får komma tillbaks.

Tvärr är det inte ovanligt.

Kvinnorna är inte dumma.

De är inte svaga.

De är bara skräckslagna.

Genom att ha sin man i sin närhet så vet de vart han är. För få av dessa män blir faktiskt "bättre" efter fängelse.

Och att ständigt leva med att titta sig över axeln, att ständigt vara på sin vakt kan  psykiskt vara oändligt mycket värre än att veta vart man har honom och ge upp sig själv, sitt liv för att mota Olle i grind (vilket ändå aldrig lyckas). Det är kvinnans enda sätt i ensamheten att skaffa sig kontroll. Även om det naturligtvis är helt fel. Och kvinnan vet det. Men handlar det om överlevnad så gör man vad som helst. Förhoppningsvis överlever dessa kvinnor även i relationen.

Jag kan bara tacka högre makter att jag begåvats med modet att våga stå emot! Och tacka högre makter att jag är lämnad i fred.

Det enda jag är ute efter är lugn och ro. Och det har jag idag! Och det är fridfullt och gör mig tillfreds med mig själv och livet.

Jag älskar att få chansen att störa mig på bagateller! Om ni visste vilken förmån det är för oss lyckligt lottade människor.

Jag citerar återigen Kenta:

Just idag är jag stark. Just idag mår jag bra. Jag förs framåt av kraftiga vindar.

 

Åsa

1 juli 2010 22:16

Och det är du så OTROLIGT värd!!!!!
Avundas dig din storsinthet, och beundrar den! Jag själv är mer öga för öga-typen.....

http://xecute.bloggplatsen.se

 

cicci

5 juli 2010 23:24

Förbannat bra blogg.... kan inte slita mig!!! det finns fler än lilla jag som levt i skiten... men jag har inte lärt mig att komma vidare. jo på sätt o vis men inte inom mig. Jag är fast trots mannen som lät mig genomgå ett helvete mins i 6 år e död. För mig lever han vidare i drömmar mm ... Kram ...

http://www.qdela.bloggplatsen.se

 

jeppehegersten

10 juli 2010 20:59

Världens bästa låt!...bra blogg i övrigt, kommer följa den

http://baraenjeppe.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Han satt lätt framåtböjd över soffbordet och berättade:   Jag var fyra år. Min syster tre. Pappa slog och slog och slog mamma. Hon skrek och grät och bad honom att sluta. Hon ropade på Gud om hjälp. Hon ropade på sin mamma. Jag grät. Jag vågade i...

Läste idag hos Baraenjeppe om unga stackars killar som, av fåfänga eller komplex - inte av problem, köper Viagrakopior över nätet för att kunna pumpa på längre. Ingen vet vad pillrena innehåller eller vilka biverkningar de ger. Pillrena är med stor...

Vår vackra värld blir galnare och galnare. Jag skulle ljuga om jag säger att jag inte är fåfäng om jag skulle påstå att jag inte bryr mig om utseendet.Visst. Ibland väldigt fåfäng t.o.m. Men fortfarande på normal nivå!   Världen blir mer och mer ...

För några år sedan blev jag arbetslös. Jag hade haft ett extremt högavlönat jobb med massor av förmåner av arbetsgivaren, ett stimulerande, kreativt jobb med fantastisk arbetsledning.   Den som läst min blogg from the beginning vet att jag med ...

Nu har det hänt igen. En person som ännu inte har barn har gett sig in i en barnuppfostrandiskussion där naturligtvis hon har djupare kunskap och mer erfarenhet än oss som faktiskt ÄR föräldrar, 24 timmar om dygnet, vecka ut och vecka in, år efter år...