Nu börjar jag faktiskt på riktigt att bli rädd. Rädd för valutgången. Jag blir också förbannad. Förbannad på alla lata jävlar som sitter hemma vid köksbordet och gnäller över invandrare eller som säger att "det är skitsamma vem som sitter vid makten för det är samma skit alltihop".

Jag blir extra trött eftersom dessa två grupper ofta har mycket gemensamt. De är ofta lågutbildade, lågavlönade/arbetslösa/sjukskrivna. De som alltså får allra hårdast stryk av sittande regering - men uppenbart är för puckade för att se det eller för lata för att orka bry sig.

NEJ, jag menar definitivt INTE att lågutbildade, lågavlönade, sjuksrivna, arbetslösa är lata. Tvärtom så är majoriteten av dem hårt arbetande och kämpande människor som sliter för att få vardagen att gå ihop. Ofta har de arbetsskador, förslitningsskador, stressig arbetssituation, dålig arbetsmiljö, låga inkomsteretc som en följd av deras situation.

De sliter verkligen för brödfödan. Och gudarna ska veta att det är ett heltidsjobb att vara arbetslös. Ett jobb du aldrig blir fri ifrån eftersom oron för framtiden och ekonomin aldrig lämnar dig.

Men det är inte det jag ska skriva om. Jag blir förbannad för att dessa människor inte ids gå att rösta - för att de inte tror att det har betydelse. Jag blir förbannad på samhället som skapat en sådan misstro hos dessa väljare att de inte tror att samhället någon gång ska stå på deras sida.

Nu har vi i fyra (jävla) år haft en regering som gynnat de som redan har det bra. Och som katastrofalt missgynnat dem som inget har. Och de som inget har kommer aldrig till tals! De får aldrig berätta hur deras vardag förändrats! (jo ett kort tag var det ju inne att i kvällstidningarna skriva om sjukförsäkringen, men sedan kom Viktorias bröllop och det är ju sååååå mycket mer samhällsnyttigt att läsa om).

Den käcka alliansen kan till döddagar hävda att de gett mer pengar i plånboken hos befolkningen - och till döddagar är detta en ren lögn! Eller nja... Mer pengar i PLÅNBOKEN har den som jobbat fått. För att inte tala om de som redan har så mycket pengar i plånboken att de inte ens behöver jobba.

Men hur har det gått för alla dem som INTE haft förmånen att ha ett jobb? De som varit så sjuka att de inte kan jobba?

Och om man bortser från hundralappen i plånboken, har då gemene man fått mer pengar? NEJ!

Vi får betala i form av ökad statsskuld då borgarna (vilket de inte själva förnekar) lånat sig till skattesänkningar. Vi har fått betala med en gigantisk ökning av kommunala skattemedel till försörjningsstöd då de arbetslösa och (fd!) sjukskrivna utförsäkrats eller helt enkelt inte kan överleva på ersättningen regeringen beslutat om.

Vi har fått betala med indragna måltider i förskolan för de arbetslösa och föräldralediga föräldrarnas barn.

Vi har fått betala med färre lärare i skolan.

Färre personal i äldreomsorgen.

Färre personal i omsorgerna för barn och vuxna med särskilda behov.

Med mera, med mera!

Allt detta för att statliga inkomsterna minskat i form av sänkta skatter (vilket i sin tur minskar statens möjlighet att fördela pengarna till kommunerna som behvöer det.)

Kommunernas budgetar överskrids med miljoner och åter miljoner kronor i socialförvaltningarnas beslut om försörjningsstöd till alla FATTIGA människor.

Och glöm aldrig att de som redan hade det knapert, de har förlorat ALLT. I min stad har jag mött människor som fått sälja sitt belånade hus, sin ej avbetalna bil, ALLT av värde för att få rätt till försörjningsstöd. Ett försörjningsstöd som släpat efter så i den ekonomiska inflationen att det bara handlar om marginella höjningar (vilket i relatiteten innebär kraftiga sänkningar) på 20 år.

Vad hjälper 100 kr i min plånbok när jag måste göra ett extra mål mat om dagen till mina barn som tidigare ingått i barnomsorgen?

Vad hjälper 100 kr i min plånbok när jag vet att min sjukskrivna mamma misstros och förlöjligas - och "visst kan jobba" trots kronisk värk som gör att hon inte kan komma ur sängen varje dag?

Vad hjälper 100 kr i min plånbok om jag vet att min granne som blivit arbetslös måste ansöka om försörjningsstöd för att ha råd med hyran och få mat på bordet till sina tre söner? 

Vad hjälper 100 kr i min plånbok om min bästa väns dotter inte längre får speciallärare i skolan som stöd när hennes handikapp kräver det?

Jag är förbannad på dumma, egoistiska, lata och icke tänkande människor. Jag är förbannad på de som bara "ser om sitt eget hus" och skiter i att så många har fått det så oändligt sämre. Jag är rasande på de som är för lata för att orka gå några hundra meter för att rösta. Jag är förbannade på människor som värderar 100 kr mer i den egna plånboken än ett drägligt liv för dem som verkligen behöver 100 kr!

Jag är, på riktigt, rädd för valutgången. Jag fascineras av och räds befolkningen i Sverige. Vi är helt enkelt ett miniAmerika som innerst inne tycker att "den däringa Bush kanske inte var så dum ändå?"

Vart tog den svenska solidariteten vägen? Och vad hände med det vackra uttrycket "Allas lika värde, allas lika rätt"?

Jag får en klump i bröstet när jag tänker på hur de arbetslösa ska ha det om fyra år. Jag blir tårögd när jag tänker på alla de sjuka som omyndigförklaras. Jag blir djupt oroad när jag tänker på hur mina och andras barn ska kunna bli lärda, trygga, goda medborgare när skolan inte längre har resurser. 

Mest förbannad blir jag på "sköt dig själv och skit i andra"-mentaliteten. Och på alla lata jävlar som inte ids gå och rösta.

Skäms!

FÖr ja, det lär blir borgerligt ett alltför långt tag till.... Ve och fasa!

 

Sandra

10 september 2010 20:00

Hurra hurra hurra! Suveränt inlägg, kan inte annat än niga och hålla med.

nobimbosallowed

10 september 2010 20:02

Underbart att höra! Hoppas vi är långt fler än vad som syns i opinonsundersökningarna!

 

Bitterfittan

10 september 2010 20:12

Förtydlgar: de som sitter hemma vid köksbordet och gnäller över invandrare har jag mindre sympati för, vilket inte riktigt framgick (och de hörde egentligen inte hit.Bloggen tog sig en annan vändning allteftersom jag skrev) Till dem vill jag istället säga: Sluta upp att vara puckon! Läs på! Skaffa fakta! Sluta hata och vara rädda! Inse att vi alla är människor! Inse att dessa människor är söner/döttrar, föräldrar, vänner, syskon, sjuka, friska, goda, elaka, smarta, dumma, vetgiriga, lata. Människor med mänskliga egenskaper. Så för i helvete, skärp dig!

http://nobimbosallowed.bloggplatsen.se

 

Xecute

10 september 2010 23:57

*Skriver under skriver under skriver under skriver under skriver under* AMEN!

nobimbosallowed

11 september 2010 07:15

Kul! Och det hade varit ännu trevligare om vi om vi varit fler som skrivit under..

 

Viktoria

12 september 2010 13:14

Att rösta är frivilligt, men jag ser det som min plikt och det borde alla andra göra också! Det är jävligt lätt att sitta och gnälla vid köksbordet och inte idas rösta. Då tycker jag att man ska hålla käften!

http://vickileh.bloggagratis.se

nobimbosallowed

12 september 2010 14:23

Exakt! Vi har röstRÄTT. Och vill man fortsätta ha RÄTTigheter i samhället så bör man fanimig ta sig en timme vart fjärde år för att bidra till demokratin. Gör man inte det ska man förevigt tiga! Amen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Han satt lätt framåtböjd över soffbordet och berättade:   Jag var fyra år. Min syster tre. Pappa slog och slog och slog mamma. Hon skrek och grät och bad honom att sluta. Hon ropade på Gud om hjälp. Hon ropade på sin mamma. Jag grät. Jag vågade i...

Läste idag hos Baraenjeppe om unga stackars killar som, av fåfänga eller komplex - inte av problem, köper Viagrakopior över nätet för att kunna pumpa på längre. Ingen vet vad pillrena innehåller eller vilka biverkningar de ger. Pillrena är med stor...

Vår vackra värld blir galnare och galnare. Jag skulle ljuga om jag säger att jag inte är fåfäng om jag skulle påstå att jag inte bryr mig om utseendet.Visst. Ibland väldigt fåfäng t.o.m. Men fortfarande på normal nivå!   Världen blir mer och mer ...

För några år sedan blev jag arbetslös. Jag hade haft ett extremt högavlönat jobb med massor av förmåner av arbetsgivaren, ett stimulerande, kreativt jobb med fantastisk arbetsledning.   Den som läst min blogg from the beginning vet att jag med ...

Nu har det hänt igen. En person som ännu inte har barn har gett sig in i en barnuppfostrandiskussion där naturligtvis hon har djupare kunskap och mer erfarenhet än oss som faktiskt ÄR föräldrar, 24 timmar om dygnet, vecka ut och vecka in, år efter år...