Senaste inläggen

Av nobimbosallowed - 16 juni 2010 20:46

Det är svårt att blogga. Skitsvårt. Det är inte svårt att skriva. Men det är svårt att skriva vad man vill.


För man vill ju ha läsare. Man sprider sitt budskap till kreti och pleti. Förhoppningsvis mest till kreti (om det nu är det som räknas som positivt). Och så öppnar man sin dörr för vänner, familj, bekanta och okända.


Okända får läsa hur mycket de vill. Nära vänner får också läsa allt. Men resten då?


Gjorde tabben att blotta mig för nämna Kreti och Pleti. Och med detta gjort följer plötsligt ett ansvar. Då måste jag upprätthålla min fasad. Inte som präktig, det tror nog ingen. Men som ständigt PK. Jaa, jag är PK av naturen - oftast....


Men ibland vill jag inte vara det. Ibland vill jag få vara förbannad eller jätteledsen. Och det vill jag inte att mina bekanta ska känna till.


Jag vill gärna vara det för dig! För du är antingen okänd eller en av mina få förtrogna.


Jag vill inte censurera mig. Men samtidigt vill jag ju ha läsare. Nu prioriterade jag dock att inte censurera mig. För faktiskt så skriver jag för MIN skull, inte för din, eller mina bekantas.


Så här är jag nu. Splitterny. Och go som aldrig förr.


Välkommen! Såvida du inte är en bimbo alltså. För silikonläppar som tuggar tuggumi och pratar dagens outfit göra sig icke besvär.


Men annars, VÄLKOMMEN!

Av nobimbosallowed - 16 juni 2010 19:37

Jag har haft många både kvinnliga och manliga vänner som är bi- el homosexuella. Ingen av tjejerna har varit så kallad "butch". Ett smeknamn/öknamn som vissa tjejer gillar att kalla sig medan andra blir sårade av det.


"Vi utanför" har ändå en bild av sk butch-flator kontra "vanliga" flator. Vi har många frågeställningar och funderingar som inte allt för sällan rör ifall de verkligen är lesbiska eftersom de verkar gilla män med kvinnligt kön.


Jag skäms och jag rodnar över min dumhet! Jag hoppas innerligt att jag aldrig yppat mina terorier för mina lesbiska vänner, för då måste jag nog tyvärr gå och dö av skam, vilket vore väldigt tragiskt för mina söner...


På mitt jobb finns en tjej som på inte allt för långt håll ser ut som en man. Kort hår, manliga kläder och ungdomligt manlig gång.

Men...På nära håll ser hon mjuk och vänlig ut i ansiktet, om än med lite maskulina drag. Hon är otroligt söt - trots tråkig frisyr och osminkad. Och fantastiskt kvinnlig i sitt sätt att vara och prata. Hon är så trevlig, mjuk och omtänksam och gullig att man nästan blir förälskad i henne.


Hennes fru är likadan. Hon ser ut som en karl och hon går som en karl. Om hon kysser som en karl ska har jag däremot ingen aning om.


Jag har plötsligt fått alla fördomar på skam. Jag har någon gång funderat över de fullvuxna pojkflickorna och deras maskulina stil.


Nu vet jag. De är inte ett dugg maskulinare än vad jag är! Kanske halvbra exempel eftersom även jag kom osminkad och med rufsigt hår till jobbet idag...


Men jag är fåfäng och älskar att sminka mig och bleka håret och ha coola frisyer och snygga kläder. Men ibland skulle det vara jävligt skönt att komma med en frisyr som gör sig självt, ingen make up och bara jäkligt bekväma kläder - hur de än ser ut. Precis som min jobbarkompis alltså....

Av nobimbosallowed - 15 juni 2010 21:26

"Män är givare, kvinor är tagare", säger man och syftar på att mannens penis förs in i kvinnans slida. För att använda ett korrekt vokabulär.


Tillåt mig asgarva. Ja men tack så hemskt mycket för att vi tar emot den penis ni ger oss. Så generöst. Så storsint.


Men om man bortser från att vi faktistk ges en kuk, vad ges vi i övrigt? Vi tjejer får från första stund höra att vi ska vara kåta och villiga och ge killarna utlösning. Fatta hur det skulle snackas bland tonåringarna om en tjej som fått orgasm före killen sa att hon var trött och gick upp och kissade och somnade!!!!


Och fatta hur mannen i det vuxna förhållandet skulle reagera om kvinnan bad om att få bli smekt, slickad och påsatt och när hon var nöjd satte på TVn istället för att sätta sig grenslad över sin man...


Vi ska behaga! År 2010 är fortfarande vår uppgift att vara till lags. Att se till att mannen är nöjd. Vi ses fortfarande itne som sexuella individer. Inte på riktigt. Om vi inte får orgasm av att knulla så är det vi som oroade får skriva in till samlevnadsspalterna för att få reda på vad som är fel på oss.


Jag har haft många bra sexpartners. Några få riktigt bra. En enda fantastisk! Dessvärre var han inte så fantastisk i övrigt...


Nu är jag vuxen. Jag har fått barn. Jag är separerad. Med min mognad kom krav.


Nästa gång jag träffar någon intressant så ska han vara helt jämlik i vårt sexliv. Jag tänker inte nöja mig med att det var "bra" för mig. Nästa gång ska det ständigt vara "fantastiskt".


jag är vuxen. Jag vet mitt värde. Jag vet att jag är lika viktig som honom. Jag vet att hänsyn, omtanke och generositet ska vara ömsesidigt och självklart. Det ska vara lika självklart att jag får orgasm som att han får det. Ohc inte bara ibland - utan alltid.


Det ska heller inte vara ok att han kollar på TV och kommer in lite småkåt när matchen är slut och jag sover och vill ha mig. Och den värsta sorten blir sur och sårad för att man inte väcks och per automatik är sprängkåt! Idioter! Sover jag så är jag trött. Se istället till att vara så intressant att jag vill vara pigg, vaken och kåt.


Tips 1:

Är du kåt så stäng av TVn! Visa din partner att hon är viktig. Viktigare än en fotbollsmatch.

Tips 2:

Annars ser du färdigt på matchen och går och lägger dig - utan att väcka din sovande flickvän!!!!!!


Respekt! Respekt, kärlek, omtanke och humor - det är saker som gör oss kåta.


Tips 3:

Och till alla män i hela världen: Tro inte att ni kan ignorera oss, disken, matlagning, barnen, låta bli att prata och sedan tro att vi är sugna på lite kuk. För det är vi inte!!!!!!!!!


Vi är sugna på lite kuk när ni har visat att ni tycker om oss även när det inte är sex. När ni har visat att ni respekterar oss genom att se till att avlasta oss, att vara generösa - inte med prylar utan med tanke, handling och ord. Vi är för övrigt inte bara sugna på kuk. Vi är sugna på smekande händer och varma munnar. Vi är komplicerade. En kuk i oss gör ingen lördag. Men en osjälvisk hungrig man som uppriktigt och verkligen vill tillfredsställa gör ta mig fan en storhelg!


Nej, nu ger jag mig inte förrän jag har hittat Honom. Han som är rolig, snäll, omtänksam och som PÅ RIKTIGT är en givare i sängen.


That´s all folks!

Av nobimbosallowed - 14 juni 2010 21:33

Jag biktar mig: Min bror är ett rikspucko!!!!


Min bror är högintelligent med enorm hjärnkapacitet. Men helt uppenbart bara vad det gäller det teoretiska.

Min bror har träffat en bimbo.

"Fine", tänkte jag - inte alls förresten.

"Shit", tänkte jag snarare.


Hon är blonderad. Jag med. Hon älskar svart. Jag med. Vi är rätt snygga båda två. Vi gillar båda min bror. Så, det var väl ungefär dessa ytliga saker jag kan prata med henne om - fast inte ens det går.


Jag har, trots spelat intresse, nämligen ingen lust att prata med henne om hennes kompis som tror att hon varit en hund i ett tidigare liv och som skäller på stan när hon möter hundar. Det är enda gången hon pratat med mig.


Något annat har vi inte att prata om. Hon pratar nämligen inte. Med oss.


Hon stänger in sig vid datorn i gästrummet och kommer inte ens alltid ut när hela stora familjen har middag - trots att det är anledningen till att de och vi är där.


Blyg? Njae, om det ändå vore en förklaring. Och även om, hon är vuxen! Sätt dig vid middagsbordet och svara på tilltal och se glad ut. Det räcker till en början! Om ett år nu kan räknas som "en början"...


Hon är ung. Fine, inga problem. Det finns många många många unga som är både kloka, roliga och givande att umgås med. Tyvärr inte hon!!!! Hon är UNG. Men definitivt inte så ung som hon framstår. Hon verkar nämligen inte vara en dag äldre än 14. Men på riktigt, enligt hennes körkort, så är hon 22.


Hon kontrollerar vem min bror får prata med. Helst ingen alls. Det finns dock undantag. Jag är uppenbarligen inget av dem med tanke på att jag inte träffat honom sedan i mars...

Jag och hans ex är kompisar. Hans ex som det tog slut med för MÅNGA år sedan alltså. Jag ser henne inte ens som hans ex utan som min vän. Något han också gjorde - fram tills nyligen. Hon är förbjuden. Förbjuden att ha någon som helst kontakt med honom. Hon får inte ens hälsa på stan.


Dessutom är bimbosen förbannad på min och exets vänskap eftersom Bimbosen borde, enligt henne, vara no uno.

För i helvete, hon är inte ens nummer 30!


Hon är ett pucko som stänger in sig. Som surar, som kontrollerar min brors liv, som ignorerar alla som älskar honom. Hon är ta mig fan ett psykopatiskt freak!

Jag är familjelojal. Jag är snäll. jag är tolerant. Jag försöker. Men här.... Nä, bimbon är en elak, manipulerande, svartsjuk, egoistisk (och ta mig fan helt utan någon som helst jävla social kompetens) bimbo!!!


Och i min familj är no bimbos allowed! Du får gärna hårdspackla dig. Du får gärna ha korta tajta kläder. INGA PROBLEM!!!!

 

Du får se ut precis hur du vill - men ta mig fan när du spelar ut min bror mot resten av världen, då är du inte vatten värd. Eller när du spelar ointelligent för att verka charmig då är du en idiot. Det är tragiskt när en intelligent fjortistjej gör så  i tron av att en playboybrud är högvilt och att bröst men ingen hjärna är meriterande. Men det är endast pinsamt och patetetiskt när en vuxen gör det.


När alla syskon med familjer träffades på stan för en sammankomst så kom brodern och flickvännen också. De var självklart inbjudna. De sa hej. Sedan gick de. I efterhand fick vi klagomål från brorsan för att hans flickvän var ledsen över att vi ignorerat henne.


Men för i helvete ditt jävla neurotiska bimboäckel!!! Vi försöker prata med dig!! Du svarar inte. Vi frågar om ni vill. Ni svarar nej. NI går.


Hur kan en snygg och intelligent man falla för en som jävla amöba?

Vad fan säger man? Jag försökte fråga en gång om det var seriöst. Och fick svaret "så klart". Spelat glad bjöd jag över dem på vin- eller drinkkväll (som min bror tidigare älskat och frågat efter). Det ville inte hon. Nähä.


Min bror är blind. Eller vill han bara blunda? Oavsett så är min bror ett stort jävla rikspucko.


Till saken är att jag också varit ett rikspucko. Jag har levt med ett rikspucko och såg mig själv tyna bort, tillintetgöras och försvinna. Det tog mig år att ta mig ur. Mod, styrka, rädsla för mitt liv, ångest, förakt och självförakt kantade min vardag. Nu ser jag min bror, som bevittnat min kamp, göra samma jävla grej - utan den fysiska rädslan, men troligtvis den psykiska, och utan modet och styrkan.


Kära bror, du är ett fegt, blint, förnekande jäkla pucko!!!! Spring medan du ännu kan! Och när du ändå är uppe och springer, spring och hämta tillbaka din självrespekt!

Skapa flashcards